Detta inlägg publicerades ursprungligen på Loading.se, 2012/01/27.
Anledningen till att jag äger ett exemplar av Labyrinth är att jag inte lyckades hitta någon info kring spelet ifråga.
Det låg ute på Tradera (ett av många C64-spel som låg ute samtidigt, spel som jag var intresserad av) och när jag scannade Lemon64 och en rad andra C64-sidor på nätet hittade jag ingenting... sånär som en ensam tvåfärgad bild på spelet ifråga.
Tänkte.
Vill veta mer.
Skapat av W. Owen Murcott och distribuerat från och med 1983.
Commodore 64 nådde marknaden i slutet av 1982 så speciellt mycket hade inte hunnit hända på mjukvarufronten vid det här laget.
Inte direkt så att förväntningarna bör vara höga.
Jag höll dem låga.
Att ladda såhär gamla spel från kassett tar sin lilla tid. I ett senare skede lärde sig folk optimera processen rätt gravt, men här snackar vi 100 varv på bandspelaren för ett simpelt spel. Åtskilliga minuters väntan. Istället för att stirra på en turkosfärgad skärm gick jag iväg och gjorde annat en stund.
Väl tillbaka vid datorn väntande lite bakgrund att läsa in sig på. Med betoning på lite. Under 'the Elizabethan-era' i England var trendigt att ha en labyrinth i trädgården. Tydligen var de så stora och svårnavigerade att man kunde förlora sig i dem i dagar, om man inte hade en karta.
Åh.
Så spännande.
Målet var alltså att orientera sig i en dylik labyrint ur ett 3D-perspektiv (åh, vem hade kunnat ana?).
Man får själv välja hur stor labyrinten skall vara (upp till 19*11 rum). Ju färre steg som krävs för att ta sig genom den, ju högre poäng. Tittar man på den karta som finns tillhands reduceras poängen ytterligare.
Här börjar problemen.
1983 var inte direkt speldesign speciellt avancerad. 1983 var Labyrinth inte speciellt avancerat. Det borde säga en hel del om spelet.
Med dagens mått mätt rör det här sig om något folk slänger ihop som ett tidigt projekt i en programmeringskurs på gymnasial nivå, och kanske var det precis vad Commodore tänkte när de gav ut spelet ifråga.
Att det skulle vara lite av ett tidsfördriv. En demonstration av tekniken som man kunde tjäna lite pengar på. Ett bidrag till mjukvarubiblioteket som behövde växa. Jag vet inte. Vet någon?
Hursomhelst, problemen börjar här och de börjar med kontrollen. Titta på bilden här ovan och leta fram bokstäverna R, F samt L.
R sitter till vänster om F, ser ni det?
R använder man för att rotera åt HÖGER (right).
F använder man för att gå FRAMÅT (forward).
L, ja... gissa.
Hjärnan smälter. Det tar inte mer än någon minut innan all form av orientering går fullständigt om intet eftersom man är programmerad (om man spelat något liknande någonsin, eller valfritt tredimensionellt spel de senaste 20 åren) att knapparna är logiskt valda utifrån användarvänlighet... inte enligt bokstavs- och ordlogiska alternativ.
Nästa problem är att poängräkningen är dåligt optimerad för spelet. Labyrinten slumpas fram och man kan aldrig få högre poäng än vad vägen från start till mål tillåter. Denna väg är olika lång beroende på hur labyrinten slumpas.
Som om inte det vore nog reduceras poängen om man väljer att titta på kartan som finns tillgänglig (alternativet är att memorera labyrinten och/eller sitta och rita karta över den på exempelvis papper).
Har väldigt svårt att se mig sitta och tävla med mig själv eller med någon överhuvudtaget om höga poäng. Kan lika gärna slå en tärning och hoppas på det bästa. Så slumpartad blir poängräkningen.
Det tredje och sista problemet är att spelet är skitfult. Funktionell grafik, ja, men skitfullt likafullt (och det baserar jag främst på att vertikala skiljelinjer mellan golvsektioner i olika färger inte agerar som de visuella skiljelinjer de borde... färger 'rinner över' mellan golvsektionerna, över skiljelinjerna och fy och blä).
Visst finner jag ett visst nöje i att ta del av ett närmare 30 år gammalt spel. Ett tidigt till C64:an, dessutom. Finner en tjusning i att låta dåtidens vingslag eka i min nuvarande framtida tillvaro. Och det här med att det här är ett dåligt spel, även med dåtidens mått mätt, spelar liksom ingen roll.
Men, ack, nej.
Jag förstår varför det är så svårt att hitta någon information kring detta spel. Menar, det torde inte vara intressant för någon annan än spelhistoriker. Möjligen några extremt få nostalgiker som såg sin framtid formas av spelet ifråga.
Är dock tveksam till att det existerar speciellt många sådana personer ute i stora vida världen. Ytterst tveksam, rentav.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar