Må så vara att Leander alltid varit ett plattformsspel som imponerat mer för att det tog en del av den visuella attityden från toksnygga Shadow of the Beast till Amiga och använde den som skrud till ett potent men ojämnt plattformsspel.
Till skillnad från Shadow of the Beast, då, som alltid var rätt värdelöst som spel men ett onekligen fantastiskt teknikdemo som fick samtida hårdvara här i väst att kännas stenålder.
Och med en Disney-licens i hand var det löjligt uppenbart hur extremt hårdvarupressande de kunde gå när Mickey Mania: The Timeless Adventures of Mickey Mouse fick Mega Drive att kännas som om den precis fått dess livslängd förlängd med åtskilliga år.
De lyckades till och med att få Crash Bandicoot-universumet att göra en oerhört intressant sväng in i free-roaming-sammanhang efter en rad rätt linjära upplevelser.
2005 var det dock i mångt och mycket vad som hände när LEGO Star Wars: The Video Game släpptes och blev en extrem framgångssaga med flera miljoner exemplar sålda.
Fram till 2008 producerade de ett och annat spel ej att associera med LEGO, men från 2009 fram till dags dato var LEGO allt Traveller's Tales kom att producera.
Över 20 spel i serien, allt som allt.
Från progressiva och hårdvarupressande visionärer vidare till ett av kommersträskets absoluta främsta företag, liksom.
Sorg.
Om man inte älskar LEGO-spel det vill säga.
Visst.
Man går miste om de där specifika detaljerna kring exakt hur allting började, de där viktiga stegen serien tog från det första till andra spelet, men får istället en aningen mer modern och matig helhetupplevelse som i mångt och mycket kommit att stå som mall för en majoritet av de efterföljande LEGO-spelen innan serien kom att skaka om upplägget en aning.
En hub att utgå från, över hundra karaktärer att spela som, mer än femtio olika nivåer att ta sig an av allsköns olika karaktär (plattformsaction, racing, rymdflygande, whatnot), 160 guldfärgade LEGO-brickor att samla på sig och hur mycket som helst att hitta, samla, köpa och låsa upp.
Game Over är inte en grej, istället tappar man så kallade Studs när man dör. Runda små LEGO-objekt som tenderar ploppa fram ur vadhelst man har sönder, vemhelst man dödar eller bara ligga här och där lite varthelst man går.
Samlar man visst många på en nivå får man en guldbricka. Samlar man visst många LEGO-behållare får man en guldbricka. Klarar man en nivå överhuvudtaget får man en guldbricka. Sedan kan man spela en nivå igen med en ny uppsättning LEGO-behållare (tio stycken, för övrigt) att samla på sig under en viss tid, för att få ytterligare en guldbricka.
Hitta röda brickor som låser upp "fusk" och annat av underhållningsvärde att aktivera, som att ikläda alla karaktärer en mustasch eller se Studs man samlar öka i antal via allsköns mutlipliers.
Leka loss på någon av bonusnivåerna som består av bland annat originalversioner av nivåer som gjorts om i The Complete Saga, lekplatser och lite av varje interaktivt.
Omfattande, och rörigt som satan.
Tyvärr även oerhört tröttsamt då otroligt många timmar av spelande känns som utfyllnadsspelande för att jaga procent utan att innehållet man tar del av egentligen underhåller mer än det känns som padding för att förlänga speltiden.
Så även vissa skitdumma kameravinklar med tillhörande svårigheter att kontrollera sina karaktärer så som man önskar för att uppnå något visst, otroligt osköna kontroller över vissa fordon (några rymdskeppsflygande nivåer är sjukt frustrerande då osynliga väggar och svängsvårigheter dränerar dem på all form av underhållning) samt återkommande tillfällen då det är helt hopplöst att förstå vad spelet förväntar sig att man skall göra för att ta sig vidare (försök att hitta en miljon Studs på Lego City-nivån utan att till slut vilja banka huvudet i väggen, exempelvis).
Att det är otroligt klumpigt att växla mellan olika karaktärer för att nå deras specifika egenskaper som man behöver för att göra något visst eller ta sig till en specifik plats gör inte saken bättre, och att gå co-op känns rätt trångt då någon delad skärm ännu inte gjort intåg i serien.
Dessutom är det lite som att det är medvetet kaosartat emellanåt, så att man skall dö då man inte har någon direkt kontroll över situationen med skott vinandes överallt, fiender och rymdskepp flängades i mängder omöjliga att hålla koll på och sådär.
Uppenbarligen spelade det föga roll för spelets kommersiella framgångar, vunna priser och säkrande av seriens fortsatta existerande.
Och det säger jag inte så mycket om.
Som en uppdaterad sammanfattning av seriens ursprung är det ändå rätt intressant och absolut att man redan här ser mycket av det där som kommit att göra serien så framgångsrik, intressant och långlivad som den trots allt blivit över åren.
Däremot finns det betydligt mer intressanta LEGO-spel att lägga sin tid på, exempelvis GTA-inspirerade Lego City Undercover eller nya The Skywalker Saga om man vill ha en modern LEGO-variant av Star Wars.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar