tisdag 16 oktober 2018

Leger vs. Battle Out Run (Master System)


Personligen tycker jag det är intressant att Sega väljer att ta ut svängarna med detta tredje Out Run, på tre år, till Master System.

Antagligen hade de inte nämnvärt mycket att förlora när de karbonkopierade Taitos Chase HQ, sånär som på den redan bekanta Out Run-inramningen; Puristfrånstötane i all ära, men det var knappast på Master System som de väntade framgångarna för serien huserade.

Mega Drive var redan en aktuell konsol och i arkadhallarna fanns fortfarande ett aktivt flöde av pengar nog relevant för att få utgivare att bry sig.


Vill inte dra det så långt som att prata rollspelsinslag, men absolut ett uppgraderingssystem där spelaren tvingas prioritera vilka problem som bör ges tacklingsfördelar.

Halvvägs in i aktuell sträcka dyker en mobil butik upp som man når genom att köra upp för dess ramp. Hur mycket pengar man har tillgodo beror helt och hållet på vilka uppdrag man klarat, hur snabbt man klarat dem och vad man redan köpt.


Har man små problem med att handskas med snäva kurvor, något bättre däck kan åtgärda, är återhämtningstiden efter att ha kört in i något kanske viktigare... och den reducerar man med en mer avancerad bilkropp.

Även chassit kan uppdateras, för mer lufttid vid hopp, samt motorn. Allt påtalat av permanent slag så länge som man inte råkar gå Game Over. På förbrukningsfronten finner man nitro, något jag personligen har varit på tok för kass på att använda till min fördel.



Det är i de nivåavslutande konfrontationerna med det onda överhuvudet för ett visst område som Chase HQ-aspekten kommer in.

Man kan aldrig krascha och brinna, men däremot se tiden ta slut innan man hunnit köra in i bossbilen nog många gånger för att tvinga föraren att kapitulera.

Övriga bilar blir aldrig till mer än irritationsmoment att råka krocka med, vilket man gör rätt frekvent då de älskar att svepa fram och tillbaka över vägen som om de vore dyngraka. Krockar man med dem tappar man fart, precis som när man kör in i vägskyltar, kör över oljefläckar eller frontar annat uppställt hinder på vägen.


Till skillnad från portningen av Out Run känns Battle Out Run aldrig som ett nedbantat arkadspel att lattja runt med på konsol, utan snarare som ett fullskaligt konsolprojekt från grunden och upp.

Mycket ligger nog i progressionsaspekten, möjligheten att välja sträcka att köra på via en karta, uppgraderingsmöjligheterna samt de simpla men samtidigt för spelet personlighetsframbringande mellansekvenserna.

Att uppgradera sin bil och känna sig allt mäktigare i ett sammanhang som till en början känns frustrerande utmanande är en effektiv process i att bli engagerad i spelandet, och lika effektivt är det att man, precis när man börjar känna sig snudd på övermäktig, noterar hur svårighetsgraden åter börjar skjuta i höjden.

Detta förutsatt att man betar av sträckorna i numrerad ordning, det vill säga.


Istället för tre låtar finns där fyra att välja mellan, samtliga av slag högt tempo men aldrig lika träffsäkert melodiösa som Passing Breeze eller Magical Sound Shower.

Trots att spelet har en bredare visuell repertoar än Out Run är det inte nödvändigtvis mer tekniskt imponerande; Känslan av att spela ett nedbantat Super Scaler-spel infinner sig liksom aldrig, vilket är både till en fördel (då det inte känns begränsat av hårdvaran) och till en nackdel (då det inte känns som det försöker göra något anmärkningsvärt med den hårdvara som finns tillgänglig).


Battle Out Run känns liksom som en produktion som aldrig riktigt lyfter, och efter 2-3 misslyckade rundor vill jag inget annat än att lägga ifrån mig spelet och låta det vila en stund innan jag försöker igen; Känsla av progression till trots är det inte helt oenformigt, och bortom miljöombyten är det nivåmässigt inte speciellt mycket som händer.

Men.

Jag vill försöka igen.

Och jag trivs när jag spelar.

Ett intressant och mestadels lyckat experiment, det kan jag absolut ge det, detta Battle Out Run.

För att nå en högre grad av relevans hade det dock behövt gå mer eget, finslipat konceptet ytterligare och sett mer kärlek gå in i produktionens samtliga aspekter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar