Leger vs. Contra (Game Boy)

Utöver att krångla till det som fan vad gäller titlar (i detta fall Operation C, Contra samt Probotector) och typ av huvudkaraktärer (i Europa rätt ofta robotar, i Japan och USA marinsoldater) snackar vi naturligtvis om spring och skjut-genrens kanske mest givna serie.

Här i form av seriens tredje del, i Japansk version titulerad Contra och rent faktiskt en uppföljare till Super Contra: The Alien Strikes Back (det där spelet som ni kanske känner till som Super C eller Probotector II: Return of the Evil Forces till NES).

Vi kan väl för sakens skull låtsas som att SNES-pärlan Contra III: The Alien Wars (eller som de flesta här i Sverige lärde känna det som: Super Probotector: Alien Rebels) inte heter vad det heter i USA.

Eller så skiter vi fullständigt i allt annat än det faktum att detta Contra är det första i serien till Game Boy.

Förvirrad ännu?

Om inte blir jag snudd på besviken.

Om NES-versionen av första Contra var något av ett mästerverk klart roligare att spela än arkadoriginalet (visste ni att det även hette Gryzor här i Europa?) är Contra till Game Boy nästan än mer imponerande sett till hur det möjligen inte kunde jobba under tuffare omständigheter än en enda fyrtalig färgskala samt en upplösning som på moderna smartphones skulle räcka till att visa upp, typ, en bokstav.

(Överdrift, ok?)

Poängen är i vilket fall att Contra till Game Boy känns lite overkligt.

Visst märker man att man varit lite återhållsam på vissa fronter, som till exempel det här med att man endast har fyra olika vapen att handskas med varav endast ett kan uppgraderas.

Man börjar med ett effektivt maskingevär som drar iväg upp till fem projektiler åt gången som kan ersättas av en Spread Gun (som utan uppgradering för sig med tre projektiler åt gången och med dito levererar fem), en ypperligt explosiv Fire Gun samt den nästan orimligt effektiva Homing Gun.

Med en Homing Gun i sin hand är man möjligen mer ostoppbar än man kan vara i något annat spel i serien, men samtidigt finns där gott om utrymme att göra något litet misstag, dö, och åter stå där med ett fullt dugligt maskingevär.

Vidare är co-op absolut inte en grej denna gång, men annat hade varit aningen förvånande.

Som i Super Contra: The Alien Strikes Back varvas klassiska plattformsnivåer med nivåer spelade ur ett fågelperspektiv. Tänk Ikari Warriors eller Commando, fast i Contra-kontext.

Trots avsaknad av färg och få pixlar att jobba med känns detaljrikedomen hög, estetiken tight och den miljömässiga variationen stor. Man hinner avverka allt från en klassisk djungel och en emellanåt klart Metal Slug-doftande hamn till en fabrik där man framställer Aliens.

Hidehiro Funauchis soundtrack repriserar flertalet låtar från Contra till NES men slänger även in ett par unika kompositioner och allt låter bra och ofta tacksamt bekant.

Något som får Contra till Game Boy att sticka ut från de flesta övriga spel i serien är att det har en svårighetsgrad som aldrig någonsin känns överväldigande.

Kraftfulla Homing Gun gör såklart sitt till, och så även en rätt logisk återhållsamhet av kaos med hänsyn till den lilla skärmen allt utspelar sig på. Främst handlar det dock om att omfattningen av trial and error har reducerats till något av ett minimum så att de flesta situationer går att handskas med med hjälp av snabba reflexer när man konfronteras med dem för första gången.

Men, visst. Där finns en och annan boss som för de flesta troligen kommer kräva ett par omspelningar likväl som ett par fiender och kanontorn placerade på platser man kan råka snubbla rakt in i utan att ha en chans att hinna reagera.

Contra är dock inte ett lätt spel, det är bara lättare än väntat. Samtidigt vill jag minnas mig föra ungefär samma resonemang kring seriens andra del till NES, så det är mycket möjligt att Contra som serie inte riktigt lever upp till dess rykte som oerhört utmanande.

Om det nu inte är så att jag är en gud på att spela.

Det kanske jag är?

PLUS:

• Snyggt.
• Välljudande.
• Lagomt utmanande.
• Imponerande produktion.

MINUS:

• Få unika låtar i soundtracket.
• Lätt att nerfa en sen boss.