Det finns två sätt att spela Goblin Sword på.
Antingen genom att jobba sig från start till mål på varje enskild nivå, eller genom att utforska dito så ingående att man hittar alla dess hemligheter.
Hemligheter kan, utöver pengar, bestå av utrustning. Utrustning kan vara av estetisk karaktär, men de kan även ge specifika fördelar. Dubbelhopp kan bli trippelhopp. En amulett kan få fiender att oftare droppa hälsoåterställande hjärtan.
Saker och ting kostar, såvida man inte hittar saker och ting. Det känns aldrig som att man kan strököpa på sig allt; man får lägga viss tid och energi på att samla ihop till just det där man vill ha.
Goblin Sword känns egentligen rätt så banalt.
Som ett typiskt modernt plattformsspel utan själ och hjärta, som inte lever på mycket annat än dess nostalgiska audiovisuella inramning. Men att resonera så är dock att göra lite väl lätt för sig.
Till skillnad från många liknande produktioner jobbar Goblin Sword verkligen med pixlar så som man önskar, sånär som på visst fuskande med roterande föremål som vittnar om en högre upplösning än vad spelet vill ge sken av att det körs i.
Och så låter det bra. Det kontrolleras bra. Det bjuder på en underhållande nivådesign och man får ofta klia sitt huvud frågandes var man skall finna den där kistan eller kristallen som man missat. Det är utmanande. Verkligen utmanande, men inte sådär frustrerabde som ett, typ, Ghouls'n Ghosts kan vara. Bossar jobbar med givna mönster som man måste lära sig för att kunna tackla. Det lönar sig att uppgradera sin utrustning.
I ett senare skede går spelet snudd på Metroidvania då specifik utrustning krävs för att nå vissa annars otillgängliga kistor. Och så håller det sig borta från allt vad mikrotransaktioner och annan skit heter.
Det här är en upplevelse som gör sig bäst i mindre doser. Att sitta och våldsnöta sig genom nivå efter nivå ger inte alls samma typ av tillfredsställelse som att då och då köra några kortare rundor och se allt fler nivåer avklaras, allt fler skatter finnas och allt mer utrustning köpas. En karamell att suga på, rätt så länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar