torsdag 30 juni 2016

Leger vs. Robo Cop vs. The Terminator (SMS)



Efter den skenande katastrof som The Terminator visade sig vara tänkte jag i mitt stilla sinne att Robo Cop versus The Terminator aldrig skulle kunna komma i närheten av att vara lika uselt.

Det lyckades rentav övertyga mig om att mina spekulationer stämde, under loppet av ett par minuter, innan den vidriga sanningen var fullständigt omöjlig att undvika.

Robo Cop versus The Terminator är i vissa avseenden ett än sämre spel än The Terminator; Ett faktum som spelar på så många plan att jag knappt vet var jag skall börja.

Så jag bara börjar och kör på och ser var det hela slutar.



Själva själen i spelet tycks vara att det skall vara så jävla erektionsframkallande hårt och häftigt, något som liksom understryks av den häftiga musiken och den häftiga grafiken och de häftiga kaskaderna av blod som fiender exploderar i när man skjuter dem vidare till det helvete de förtjänar att vara i.

Robo Cop är stenhård och kör över allt motstånd som om han vore en pansarvagn där han går snabbt som fan framåt och skjuter ursinningslöst på allt som rör sig.



Någon form av töntig berättelse är tänkt driva spelet framåt, men de förvirrade nivåerna och de menlösa uppdrag de innehåller får allt att komma av sig för att slutligen komma till ett fullständigt sammanbrakande när de aningen mer avancerade bossarna tar vid.

Saker och ting flimrar och har sig, så till den grad att man knappt ser de skott som viner över skärmen, något man knappt hade gjort ens om spelet ej hade flimrat så mycket som det gör då skotten liksom smälter samman med bakgrunden på ett rätt så bedrövligt vis.



Allt går dessutom som i sirap, när det inte får för sig att i korta stunder liksom rusa fram, och knapptryckningar känns som de ligger fullständigt ur fas med vad som händer på skärmen. Kollisionsdetektionen vet inte riktigt vilket ben den skall stå på, och även om den hade varit någonting ens i närheten av okej hade det ändå varit helt hopplöst att orientera sig fram, bakom, under och över diverse, likväl som via de klättringsbara föremål där finns, då vad som ser rätt okej ut rent estetiskt ur en praktisk synvikel är bortom bedrövligt svårgreppat ur interaktionsynpunkt.



Bara en sådan simpel sak som att man ej kan skjuta diagonalt utan att befinna sig i rörelse, eller fastklamrad på något klättringsbart, stör så mycket att det där med att man när man befinner sig fastklamrad på något klättrningsbart inte längre tycks besitta det specialvapen man funnit sekunderna tidigare känns som något av en petitess.

Robo Cop versus The Terminator är en uppvisning i precis allt som en gång i tiden var fel med västerländsk spelutveckling, och som något av ett testamente över varför jag var livrädd för varthän branschen skulle ta vägen när Microsoft lanserade sin första Xbox; Käpprätt åt helvete.

Fyfan.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar