torsdag 30 juni 2016

Leger vs. Bonanza Bros (SMS)



Känner mig rätt grinig.

Som en principmänniska som liksom inte kan frångå logiken, till förmån för känslorna.

För sanningen skulle kunna vara att jag egentligen hade roligare när jag spelade Alien 3 än nu när jag spelade Bonanza Bros, men någonting försöker övertala mig om att det är Bonanza Bros som ändå förtjänar det högre betyget.

Varför?

För att det är så jäkla slickt.



Bonanza Bros är ett av de där spelen från Sega som finns till alla plattformar för spel som någonsin existerat.

Det finns egentligen ingen som helst anledning att vända sig till Master System-versionen om man även har ett Mega Drive, kanske främst för att denna smått nedskalade version saknar stöd för två spelare på delad skärm.



Visserligen finns här ett par, möjligen exklusiva, bonusbanor, men de känns tyvärr lika malplacerade som menlösa.

Genom 10 väldigt utseendemässigt likartade nivåer skall man snatta till sig ett ständigt stigande antal föremål i diverse byggnader. Var man än förflyttar sig kan man göra så på två plan i djupled, så länge som miljön tillåter det, och irrar man bort sig finns det alltid en karta tillgänglig via pausknappen.



Bonanza Bros verkligen briljerar i dess audiovisuella uttryck. Det spelar liksom ingen roll att det är nedskalat från arkadhallarnas större grafiktekniska möjligheter; Det är lika snyggt som välljudande, och där finns ingenting överhuvudtaget att klaga på presentationsmässigt.

Grafiken är äckligt träffsäker och känns med dess extremt avskalade attityd snudd på modern trots att det är stenåldershårdvara som ritar upp den.

Slickt, som sagt, men kort som fan och faktiskt oroväckande utmaningslöst.



De tio nivåerna kan man mycket väl rusa sig rakt genom på absolut första försöket och när man väl gjort det finns där ingenting kvar att göra.

Visst kan man krympa den tidsram man har att röra sig inom, välja att ha färre liv och continues tillgängliga, spela som robottjuv nummer två istället för nummer ett eller försöka klättra på den offlinebaserade poänglistan som nollställs varje gång man stänger avkonsolen... men det gör inte riktigt ett omspelningsvärde så som jag hade önskat det.



Dessutom hinner Bonanza Bros under den korta tid det varar kännas som att det hinner slå knut på sig själv och dess bärande koncept.

Inte för att det skulle vara charmlöst att nå en nivå där man kan platta till en robotvakt med hjälp av en fet jävla press, eller inse att där finns robotvakter förklädda till mumier när man når den pyramidliknande och avslutande nivån, men för att variationen inom ramarna för de få nivåer där finns är för liten för att engagera hela vägen in i mål.



Så.

Min logik säger mig att det är det jag borde gå på när jag betygsätter.

Insidan.

Inte utsidan.

Och då vinner faktiskt Alien 3.

MEN DET SKITER JAG I.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar